Mycket...av allt!

Det är mycket nu.
Mycket av allt känns det som...

Denna veckan har alla aktiviteter startat upp.
Visserligen har vi bara en i veckan, Inez och jag.
Det är rytmiken på onsdagar.
Så himla kul att det börjat igen och det är så kul nu när Inez är med på ett helt nytt sätt!
Konstigt känns det att Inez är bland de äldsta!
Hon och Noah. Han är ett par veckor äldre...
När vi började var Inez absolut minst.
Tills Alva började.
Inez var då 10 veckor.
Nu är hon 10 månader...
Hon blev alldeles ställd och förstelnad när hela rummet kunde sjunga "Imse vimse spindel" - hennes nya favorit.
Hon kan bara sätta pekfingret mot andra handens tumme.
Längre kommer hon inte.
Men hon är så himla klipsk för aldrig,aldrig att hon sätter pek mot pek eller tumme mot tumme.
Så pass mycket koll har hon att hon FATTAR att det är pek mot motsatta handens tumme!!!
VARJE gång!!!
Helt otroligt hur hon kan lägga märke till det...
Men klättra upp för tråden har hon inte kläm på...
Det är bara tumme mot pek och sen är det stopp.
Roligast är "uuuuuuuuuuupp stiger solen..."
Då skrattar hon högt!
Ska bli kul att se hur lång tid det tar innan hon gör fler rörelser...

Det finns en annan kul ramsa som heter "Fem små apor hoppade i sägen..."
I slutet ringer mamma doktorn och han svarar och hytter med pekfingret att "inga små apor i sängen får vara!"...Då gör Inez det EXAKT när man har sagt " och doktorn han svara´:"
Så kul att se, för ramsan räknar neråt tills alla fem apor ramlat av sängen och slagit huvudet så att mamma får ringa doktorn och han får banna de små ape-liven.
Så hon gör det fem ggr i följd.
Ibland ramlar mamman själv ner på slutet (skrattar bäst som skrattar sist...;)...) och då blir det ju sex ggr Inez får hytta med fingret...
Vad hon kan! Helt otroligt!

Hytter med fingret gör hon åt sig själv också.
Innan hon ska göra något hon VET att hon inte får.
Då "ajar" hon med fingret och skrattar åt sina egna hyss.
Den lilla maran!;P
Hon har även börjat säga en antydan till "neeeej" samtidigt som rörelsen...

Idag har vi börjat ett projekt på BUP också.
Det ska vara i ungefär 1 månad.
Vi ska träffa 4 andra familjer på Familjeverksamheten och göra en hel massa saker ihop och tillsammans med behandlarna. Riktigt spännande!Träffades idag för första gången och det känns lovande! Så skönt att öppet kunna prata med andra som vet exakt vad man menar och upplever och upplevt och prata om...
Och så skönt att i vissa fall veta och känna att "det där har vi gått igenom..." Nu är vi på andra sidan! Att slippa ha bit- och rivmärken att visa upp. Tårar i ögonen. Självförtroende i botten. Matt blick...Lite hopp...Där har vi varit!!! Men inte längre är vi där...Alla barnen råkade vara killar så det blir ett grabbgäng på mellan 6-10 år och Isak kommer att vara näst störst.
Det ska bli intressant att delta och det är ett pilotprojekt och alldeles nytt!

Det har varit bråda dagar denna veckan. Fyllda med allt möjligt, men ett är säkert - det har gått i ett enda kör!!! Jag känner mig helt slut...Skönt att det ska bli helg...
Har visserligen mängder att packa och göra och slänga och skriva och fixa med...Men ändå...

Idag har vi också varit på El-giganten i över en och en halv timme och gjort oss mer än 20.000:- fattigare. (För er som inte vet och som nu låter fantasin skena så är det så attt vi fått ett arv vi väntat länge på...Nu kan vi för EN enda gångs skull unna oss att köpa allt vi behöver samt göra oss skuldfria och det tycker vi faktiskt att vi är värda efter år av fattigdom,arbetslöshet och kreditleverne...)Sjukt kul att bara peka och plocka och KUNNA betala! Man liksom fattar det inte riktigt...Känns bara konstigt! Men sjukt är det också vilken service man får när dom inser att man har en halv A4-lista att plöja igenom och att man verkligen ska handla en hel del... Mycket snabbt fick vi en kille som följde oss och bara oss genom hela butiken och hjälpte oss med ALLT! Tänk, att pengar har sån makt...
Tur att vi inte är rika jämt och alltid och ofta.
Det räcker med denna gången!:9

Auktionernas baksida...

Det jobbiga så här i auktions- (Tradera) och säljar-tider är själva packbiten.
Inte bara det att det är allmänt drygt och att rätt sak ska till rätt adress och att rätt summa ska in på kontot...
Det jobbigaste är tejpen.
All tejp som krävs.
Inez är HYSTERISKT rädd för tejp!
Och jag skojar inte...
Inte för tejpen i sig som fysisk sak utan för ljudet.
Hon blir helt vettskrämd och tok-skriker för VARENDA j*vla drag man drar.
Lagom drygt då man har ett 30-tal avslutade auktioner...

Det är liksom både sött OCH roligt OCH jobbigt OCH synd om henne.
På en och samma gång.
Hon är lika rädd nu (om inte räddare) som hon var från början.
Hon har ALLTID varit skit-rädd för tejpen.
För ljudet som blir...
Värst av allt är brun, tjock tejp.

När Inez blir stor ska vi reta henne.
För att hon var livrädd när hon var liten.
För TEJP!;)

Sjukt stressig dag...

Oj...Idag har det gått i ett!
Jag har:
*gjort 2 barn och en vuxen i ordning
*skickat ett barn till skolan och ett i sängen
*gått på babycafé
*lunchat med tvär och trött bebis som inte ville äta
*lagt samma bebis
*gått över till grannen som jag lovat
*umgåtts med samme granne
*hämtat barn 1 på skolan
*packat och fixat med datorn och alla paket som Tradera:s
*fikat med barnen
*ringt och tackat nej till ett jobb-erbjudande (tyvärr?)
*lagt inez (igen)
*packat mera paket...och fixat mera med Tradera:t
*åkt till Posten med barnen och vägt samt skickat paket och brev
*handlat på Hemköp
*varit på Vårdcentralen
*handlat i Mc Drive:n
*ätit och gett mat
*lagt barn 1
*badat barn 2
*lagt barn 2
*fixat det allra sista med paketen,datorn och Tradera:t
*ändrat Blocket-annonserna (NÅGON SOM VILL HA ALUMINIUMFÄLGAR ELLER EN LÄRA-GÅ-STOL?!?)
*Facebook:at
*bloggat...

Notera att jag är MAMMA-LEDIG! Ledig!?
Tror knappt jag suttit ner och bara andats och känt efter i 5 minuter!
Fan, vilken j*vla dag...

Till på köpet har Inez fått en kusin (och Isak en halv-kusin (!?) som han är superstolt över...)
Jag är sur för de snodde vårt namn.
Inez kusin heter Elsa.:(
Hon föddes igår.
Mini-liten. Bara 3,1 kg. Och 50 cm.
Jag är glad för att jag hade rätt.
Jag sa att bebisen kommer mellan den 4-7/9.
Den var beräknad den 9.
Alla andra sa att det skulle bli 2 v. övertid...

...Jag trodde även att det var en kille. Stenhårt. Trodde jag...Men...Även solen har fläckar!;)

Sagolikt!!!

I helgen hade vi fotograf här.

Vi har ju inte alls fotat Inez, professionellt alltså, under henns bebistid.

Därför tänkte vi passa på.

Passa på att även ta foto på båda barnen, både för sig och tillsammans, och de båda med hunden.

Vi hade egen fotostudio här hemma och det verkar ju ha gått riktigt bra.

Fick en tjuvtitt på 3 foton nu ikväll och jag är helt mållös!!!

De är så mycket bättre än jag nånsin kunnat föreställa mig!

Barnen var helt underbara. De poserade som de blivit fotade miljoner gånger och gjorde näsatn löjligt fotovänliga saker och poseringar!

Inez hade med sina favoritleksaker och allt flöt bara...

Och nu - resultatet! Helt ljuvligt!!!

Att man får alla fotona i alla olika varianter, färg, svartvitt etc. på skiva OCH för mindre än hälften av priset man betalar hos en fotograf i stan gör ju bara det ännu mer positivt!

Nu längtar jag otroligt mycket efter att få se ALLA bilderna!

Jag är redan mer än nöjd...och jag har bara sett en så liten, liten del...