Kapitel 1: Introduktion av mig

Shit...
Vad skriver man?
Vad säger man?

Vem är jag?

Jag är jag.
Jag brukar ju så käckt skriva i alla sammanhang där man ska presentera sig kortfattat: "Jag är den du älskar eller hatar."
Och så brukar det vara.
Antingen klickar man med mig...eller också INTE.
Jag är nog så långt ifrån lagom man kan bli. Fast jag erkänner att jag glider lite mer ditåt, ju äldre jag blir.
Jag är inte jante,inte Svensson...
Jag är öppensinnad, tämligen fördomsfri...
Mamma har någon gång sagt att jag är mer lillasyster än storasyster. Jag kom på fel plats.
Jag förstår hur och varför.
Jag är rörig,impulsiv och allmänt rastlös.
Jag är stark och bestämd.
Säger oftast vad jag tycker och tänker.
Låtsas aldrig gilla någon bara för att så ska det vara.
Frågar bara hur någon mår om jag bryr mig. Inte som alla andra. Som skiter i svaret...
Men jag är också svag och skör.
Har ångest och panik och gnagande oro.
För det stora och för det lilla.
Jag har svårt att nöja mig med det näst bästa.
Vill att allt ska kännas.Helst nytt och som för första gången.
Vill inte bara hänga med.
Därför är jag sällan nöjd.
För allting kan kännas mer och bli bättre.

Jag är väldigt mycket mamma.
Och alldeles för lite vän.
Jag hatar att inte få fördela det som jag vill.
Att samhället stjäl min tid.
Bestämmer.
Och allt detta ger mig dåligt samvete. Som gnager ännu mer.

Just nu är en dum tid att presentera och introducera.
Jag tror jag är mitt uppe i en livskris.
Jag har så svårt att bara vara.
Och ha det så där tråkigt lagom.

...Jag kan också vara riktigt rolig och kul och skitglad...men det är bara då och då.;)