Sorgligt...

Det känns sorgligt att alla aktiviteter är slut nu.
Först tog rytmiken slut.
Sedan babysimmet.
Och nu i veckan även massagen.

Mest sorgligt är det kanske för att man märker hur fort tiden går. Det blir väldigt påtagligt.
Särskilt om man tänker på rytmiken.
Ny två-barnsmamma tog sig i kragen vid årsskiftet efter en mysig och slapp höst med bebis.
Tog sig ur bebis-bubblan och antog sin första aktivitet med bebis.
Det blev rytmik och Inez var då 10 v. gammal...
Nu är hon 32 (?) v. gammal.
Det är inte klokt.
Och kasnke att det blir en termin till.
Med bebis-aktiviteter.
Innan jobb.
Eller studier (eller vad det nu blir...)
Innan alla måsten...
Innan hon blir för stor.
Innan tiden blir för knapp...

Storebror slutade skolan idag.
Ettan är till ända...
Efter sommarlovet väntar 2:an.
Kan ni fatta!?
Andra klass...
Sedan har halva lågstadiet passerat...

På tal om att det är sorgligt...just hur snabbt tiden går.